Enter

Per Ols Per Erik (Thorstein Bergman)

Höfundur lags: Dan Andersson Höfundur texta: Dan Andersson Flytjandi: Pär Sörman , The Hootenanny Singers og Thorstein Bergman Sent inn af: gilsi
Per Ols Per [E]Erik gick i gröna [A]lunden [F#m]    
och tårar, tårar [B7]runno på hans bleka [E]kind,
och [B7]månen [E]sken så blank på himla[A]runden [F#m]    
och blana [B7]dallrade i östan[E]vind.

Per [B7]Ols Per [E]Erik satte sej på [A]hällen [F#m]    
och hörde [B7]uppå skogens sorge[E]sus,
och [B7]det var [E]höst, och det var sent på [A]kvällen [F#m]    
och vänligt [B7]lyste alla stjärnors [E]ljus.

Han [B7]bar en [E]sorgesorg i tankar [A]sina, [F#m]    
han skulle [B7]dränka sej i Vaina [E]sjö,
för [B7]dä va [E]slut mä han och Mattssons [A]Mina [F#m]    
så nu var [B7]bäst att bikta sej och [E]dö.  

Per [B7]Ols Per [E]Erik geck till Vaina[A]stranden [F#m]    
me fickan [B7]full av spik å skrot å [E]sten,
och [B7]säv och [E]näckros gungade kring [A]landen [F#m]    
i vågor, [B7]vita uti månens [E]sken.

Per [B7]Ols Per [E]Erik tog ett hopp i [A]kvällen,[F#m]    
så vattnet [B7]sprutade i selver[E]glans
och [B7]skånkar[E]na slog rakt mot himla[A]pellen [F#m]    
å vassen [B7]vaggade i bölje[E]dans.

Per [B7]Ols Per [E]Erik han flöt opp ve [A]näset, [F#m]    
när höstens [B7]snö i svarta vatten [E]smalt,
[B7]låg han [E]nöjd å gungade i [A]gräset [F#m]    
och låtsade [B7]ej om att det ble [E]kallt.

Men [B7]de va [E]längesen då detta [A]hände, [F#m]    
och nu ä [B7]Mina gift å stinn å [E]röd.
Per [B7]Ols Per [E]Erik nog i graven [A]vände, [F#m]    
om han feck [B7]skåda den, som vart hans [E]död  

Och [B7]han har [E]bäst i alla fall i[A] mullen,[F#m]    
så tänker [B7]Mina och så tycker [E]jag.
Han [B7]sover [E]sorglös under ogrä[A]skullen,[F#m]    
och han står [B7]opp på domens stora [E]dag.

Per Ols Per Erik gick i gröna lunden
och tårar, tårar runno på hans bleka kind,
och månen sken så blank på himlarunden
och blana dallrade i östanvind.

Per Ols Per Erik satte sej på hällen
och hörde uppå skogens sorgesus,
och det var höst, och det var sent på kvällen
och vänligt lyste alla stjärnors ljus.

Han bar en sorgesorg i tankar sina,
han skulle dränka sej i Vaina sjö,
för dä va slut mä han och Mattssons Mina
så nu var bäst att bikta sej och dö.

Per Ols Per Erik geck till Vainastranden
me fickan full av spik å skrot å sten,
och säv och näckros gungade kring landen
i vågor, vita uti månens sken.

Per Ols Per Erik tog ett hopp i kvällen,
så vattnet sprutade i selverglans
och skånkarna slog rakt mot himlapellen
å vassen vaggade i böljedans.

Per Ols Per Erik han flöt opp ve näset,
när höstens snö i svarta vatten smalt,
då låg han nöjd å gungade i gräset
och låtsade ej om att det ble kallt.

Men de va längesen då detta hände,
och nu ä Mina gift å stinn å röd.
Per Ols Per Erik nog i graven vände,
om han feck skåda den, som vart hans död

Och han har bäst i alla fall i mullen,
så tänker Mina och så tycker jag.
Han sover sorglös under ogräskullen,
och han står opp på domens stora dag.

Hljómar í laginu

  • E
  • A
  • F#m
  • B7

Veldu hljóðfæri

Veldu nýja tóntegund

Chord data © Chordinator.com

blog comments powered by Disqus
 
Staðfesti notandanafn...