Enter

Den första gång jag såg dig

Höfundur lags: Birger Sjöberg Höfundur texta: Birger Sjöberg Flytjandi: Kim Larsen Sent inn af: Forseti
De[F]n första gång ja[Dm]g såg dig, de[Bb]t var en somm[F]ardag,
på f[G7]örmiddan då solen lyste kl[C7]ar.   
Och [F]ängens alla bl[Dm]ommor av m[Bb]ånga hundra sl[F]ag,  
de st[C]odo bugand[G7]e i par vid p[C]ar.  
Och v[C7]inden drog så s[F]aktelig, och n[Bb]ere invid str[F]anden,
där sm[C7]ög en bölja k[Dm]ärleksfullt till sn[G7]äckan uti s[C7]anden.
Den f[F]örsta gång jag s[Dm]åg dig, det v[Bb]ar en sommard[F]ag,  
den f[Bb]örsta gång jag t[F]og dig uti h[C7]and   [F]en.  

De[F]n första gång ja[Dm]g såg dig, då[Bb] glänste somm[F]arskyn,
så b[G7]ländande som svanen i sin [C7]skrud.
Då k[F]om det ifrån s[Dm]kogen, frå[Bb]n skogens grön[F]a bryn,
likso[C]m ett jube[G7]l av fåglars [C]ljud.
Då lj[C7]öd en sång från[F] himlen, så sk[Bb]ön som inga f[F]lera;
det v[F]ar den lilla lär[Dm]kan grå, så s[Bb]vår att obser[F]vera.
Den f[F]örsta gång jag s[Dm]åg dig, då gl[Bb]änste sommars[F]kyn,
så bl[Bb]ändande och gran[F]n som aldrig[C7] me   [F]ra.  

Oc[F]h därför när jag[Dm] ser dig, om [Bb]ock i vintern[F]s dag,
då d[G7]rivan ligger glittrande oc[C7]h kall,
nog [F]hör jag sommar[Dm]ns vindar [Bb]och lärkans fr[F]iska slag,
och v[C]ågens brus[G7] i alla fulla[C] fall.
Nog t[C7]ycker jag ur du[F]nig bädd, sig [Bb]gröna växter [F]draga,
med b[F]låklint och med [Dm]klöverblad, s[Bb]om älskande b[F]ehaga.
Att s[F]ommarsolen skine[Dm]r på dina anl[Bb]etsdrag [F]    
som r[Bb]odna och som s[F]tråla och be[C7]tag   [F]a.  

Den första gång jag såg dig, det var en sommardag,
på förmiddan då solen lyste klar.
Och ängens alla blommor av många hundra slag,
de stodo bugande i par vid par.
Och vinden drog så saktelig, och nere invid stranden,
där smög en bölja kärleksfullt till snäckan uti sanden.
Den första gång jag såg dig, det var en sommardag,
den första gång jag tog dig uti handen.

Den första gång jag såg dig, då glänste sommarskyn,
så bländande som svanen i sin skrud.
Då kom det ifrån skogen, från skogens gröna bryn,
liksom ett jubel av fåglars ljud.
Då ljöd en sång från himlen, så skön som inga flera;
det var den lilla lärkan grå, så svår att observera.
Den första gång jag såg dig, då glänste sommarskyn,
så bländande och grann som aldrig mera.

Och därför när jag ser dig, om ock i vinterns dag,
då drivan ligger glittrande och kall,
nog hör jag sommarns vindar och lärkans friska slag,
och vågens brus i alla fulla fall.
Nog tycker jag ur dunig bädd, sig gröna växter draga,
med blåklint och med klöverblad, som älskande behaga.
Att sommarsolen skiner på dina anletsdrag
som rodna och som stråla och betaga.

Hljómar í laginu

  • F
  • Dm
  • Bb
  • G7
  • C7
  • C

Veldu hljóðfæri

Veldu nýja tóntegund

Chord data © Chordinator.com

blog comments powered by Disqus
 
Staðfesti notandanafn...